2/10-2007: Tillbaka till ännu en dag
Har börjat dagen med veckomöte på jobbet. Drack te, åt banan och en liten biscotti (busigt nog) under tiden. Våra möten brukar inte vara speciellt intressanta. Inte speciellt seriösa eller viktiga heller. Idag hade vi väl ett ärende att diskutera som faktiskt tog hela halvtimmen, fast intressant eller viktigt var det ju ändå inte.
Jag fick en jättesnäll komplimang av P. här på kontoret: "Vad snygg du var i det där!"
Hon är så himla gullig, P. Alltid så väldigt positiv och intresserad av andra människor. Hon verkar ta så lätt på livet liksom. Inte kan man tro att hon har varit utbränd. Eller kanske är det just därför? Hon har nog helt enkelt insett vad som är viktigt i livet.
Jag har nog också insett vad som är viktigt i livet. Det är bara det att är så fruktansvärt svårt att praktisera det.
Jag var nyligen ute och promenerade på min rast. Jag gick fort för det var kyligt och sparkade i löven på marken. Vilken höstkänsla! Och på ett ställe låg det en massa små guldstjärnor på trottoaren. Hade jag inte tittat ner i marken hade jag aldrig sett dem. Ibland kan man visst hitta små sjtärnhimlar även i asfalten.
Carin
Jag fick en jättesnäll komplimang av P. här på kontoret: "Vad snygg du var i det där!"
Hon är så himla gullig, P. Alltid så väldigt positiv och intresserad av andra människor. Hon verkar ta så lätt på livet liksom. Inte kan man tro att hon har varit utbränd. Eller kanske är det just därför? Hon har nog helt enkelt insett vad som är viktigt i livet.
Jag har nog också insett vad som är viktigt i livet. Det är bara det att är så fruktansvärt svårt att praktisera det.
Jag var nyligen ute och promenerade på min rast. Jag gick fort för det var kyligt och sparkade i löven på marken. Vilken höstkänsla! Och på ett ställe låg det en massa små guldstjärnor på trottoaren. Hade jag inte tittat ner i marken hade jag aldrig sett dem. Ibland kan man visst hitta små sjtärnhimlar även i asfalten.
Carin
Kommentarer
Trackback
