Drömmen var det ja...!

Glömde alldeles bort att jag skrev att jag skulle återkomma till min märkliga dröm.

Jag var på Din Sko. J. (en kompis kusin) jobbade där. Till en början såg det ut som vanligt och jag tittade på skor. Sedan blev Din Sko en blomsteraffär. J. jobbade fortfrande där, mycket märkligt yrkesval för hans del.
Jag satte mig och vilade en stund. När jag sedan reste mig upp för att gå var mina ben i princip orörliga. Jag fick ta till alla mina krafter för att överhuvudtaget ta mig ut ur affären.
Drömmen slutade i rulltrappan och benen var lika svåra att flytta som om fötterna hållits fast av ett magnetiskt golv.


Jag vaknade och benen kändes fortfarande tunga. Jag tyckte allt att de var lite motvilliga när jag provgick dem.

När jag somnade om igen drömde jag ytterligare en gång.

Den här gången skulle jag jobba extra på JC. Först reade de ut fula barnkläder. Sedan sålde de hästprylar och julbelysning att hänga på katter.


Mina drömmar är ofta sådär. Osammanhängande och inte särskilt dramatiska.

Nu är det lunch-tajm. Oh, no...

Carin

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0